Sightseeing med mr Owen
Vi har nyligen varit ute ett par dagar på lite sightseeing med Owen Jackson som jobbar på Konde stift. Kul att få åka runt och se oss om lite! Vi utgick på måndagsmorgonen från stiftets barnhem Iwambe Orphanage i storstaden Mbeya där vi hade sovit över natt. Owen hämtade oss med sin bil. Det var Åsa, Johan, Göran och jag. Efter diverse småärenden i Mbeya styrde vi kosan mot Tukuyu eftersom Owen ville bjuda oss på lunch hemma i sitt hus. Han bor lite i utkanten av stan i en fin villa med storslagen utsikt över omgivningarna. Kul att få träffa hans fru och barn och se hans hem. De hade, liksom många många andra här, några egna grisar, getter och höns. Vi blev bjudna på en härlig banangryta, avokado och lite annat gott.
Vi for vidare genom ett mycket vackert landskap med höga berg och mycket grönska. Bananskogar och teplantager och grönsaksodlingar avlöste varandra. I den här trakten är det mycket bördigt och kuperat jämfört med Matema där vi bor där det mest är sand och snustorrt. Så kom vi fram till Konde stifts stora internatskola i Mano. Vi blev hjärtligt välkomnade av den mysiga rektorn mr Juma och fick en förevisning av skolan. Det är secondary school med ca 400 elever. Det såg mycket fint och välskött ut. Vi blev bjudna först på lunch och senare middag på rektorns kontor. Så fick vi övernatta på hans lounge en bit från skolan.
Nästa morgon var det studiebesök på en jättestor teplantage. Vi fick se hur man skördar tebladen med enkla redskap, typ häcksax med en fastskruvad plastbalja som fångar upp tebladen. När baljan är full töms den över huvudet och bladen hamnar i en stor korg som plockaren bär på ryggen. Det var jättestora fält med meterhöga tebuskar och mycket folk som plockade. Sen breder man ut tebladen att torka i solen.
I närheten av teplantagen fanns också avokadoskogar. Där hade man nyligen inlett ett projekt med biodling som vi fick besöka. Jag hade sett fram emot det i flera veckor och släpat med mig skyddskläder hemifrån Sverige. Det visade sig dock att projektet med biodling var helt nystartat och de ansvariga hade absolut noll kunskap om biodling. De hade placerat ut ett antal pyttesmå topplistkupor i avokadoskogen och hoppades att det skulle flytta in bin i dessa. Det är sättet man startar biodling på här. Vi fick senare titta på ytterligare ett sådant projekt.
Skyddskläder fanns inte och rökpust visste man inget om. Ingen ville gå nära de två kupor där bin hade flyttat in, för de var rädda för stick. Bina var "snällast" på morgonen trodde man, så därför var vi där rätt tidigt. Eftersom ingen hade någon skyddsutrustning så fick jag kolla lite själv på bina. De skulle förstås behöva lite grundläggande kunskap, så här skulle varit kul att stanna och hjälpa till. Men det får bli en annan gång........
Vårt turné gick vidare till sjukhuset i Etete för ett studiebesök där. Vi fick träffa eldsjälen där, den unga doktor Lee (33 år). Han har jobbat där i fyra år och har varit med och utvecklat sjukhuset i snabb takt. Etete sjukhus är nånting helt annat än Matema sjukhus. Båda drivs av Konde stift, men de har helt olika standard. Etete sjukhus är ett distriktssjukhus. Det har en ganska ovanlig placering högt uppe på ett berg, som ett forte ungefär. Det är jobbigt att gå dit upp och vägen är rätt dålig. Jag fattar inte alls poängen i att placera det så.
Men det finns mycket framåtanda och utvecklingsintresse här. Sjukhuset har ca 120 platser, fördelat på mans- och kvinnoavdelningar, BB och förlossningsavdelningar samt akutsjukvård. Man har också olika mottagningar bl a för HIV- patienter.
Det finns gott om HIV-positiva personer här i Tanzania, men man verkar ha rätt bra koll på läget genom de mottagningar som finns. All behandling är också gratis för den enskilde patienten. Att HIV-testa sig är inget konstigt alls, det gör man hela tiden.
Vår lilla turné avslutades dagen därpå med ett besök på en kakaoplantage. Kakaoträd är vanligt förekommande här. Kakaoträd växer bättre ihop med bananträd har vi fått lära oss. Därför ser man ofta blandskogar med banan och kakao. Det är så vackert.
All kakao säljs på export och choklad förekommer inte särskilt mycket här. Här i Matema finns det inte att köpa alls och vi fick leta både länge och väl i Kyela för att köpa några chokladkakor. Dom var jättedyra, faktiskt dyrare än hemma. Men vi unnar oss ändå en chokladkaka ibland - då blir det lite festligt. Tyvärr har vi ingen kyl att förvara dom i så vi har dom i kylen på centret där vi äter.
Nästa morgon var det studiebesök på en jättestor teplantage. Vi fick se hur man skördar tebladen med enkla redskap, typ häcksax med en fastskruvad plastbalja som fångar upp tebladen. När baljan är full töms den över huvudet och bladen hamnar i en stor korg som plockaren bär på ryggen. Det var jättestora fält med meterhöga tebuskar och mycket folk som plockade. Sen breder man ut tebladen att torka i solen.
I närheten av teplantagen fanns också avokadoskogar. Där hade man nyligen inlett ett projekt med biodling som vi fick besöka. Jag hade sett fram emot det i flera veckor och släpat med mig skyddskläder hemifrån Sverige. Det visade sig dock att projektet med biodling var helt nystartat och de ansvariga hade absolut noll kunskap om biodling. De hade placerat ut ett antal pyttesmå topplistkupor i avokadoskogen och hoppades att det skulle flytta in bin i dessa. Det är sättet man startar biodling på här. Vi fick senare titta på ytterligare ett sådant projekt.
Skyddskläder fanns inte och rökpust visste man inget om. Ingen ville gå nära de två kupor där bin hade flyttat in, för de var rädda för stick. Bina var "snällast" på morgonen trodde man, så därför var vi där rätt tidigt. Eftersom ingen hade någon skyddsutrustning så fick jag kolla lite själv på bina. De skulle förstås behöva lite grundläggande kunskap, så här skulle varit kul att stanna och hjälpa till. Men det får bli en annan gång........
Vårt turné gick vidare till sjukhuset i Etete för ett studiebesök där. Vi fick träffa eldsjälen där, den unga doktor Lee (33 år). Han har jobbat där i fyra år och har varit med och utvecklat sjukhuset i snabb takt. Etete sjukhus är nånting helt annat än Matema sjukhus. Båda drivs av Konde stift, men de har helt olika standard. Etete sjukhus är ett distriktssjukhus. Det har en ganska ovanlig placering högt uppe på ett berg, som ett forte ungefär. Det är jobbigt att gå dit upp och vägen är rätt dålig. Jag fattar inte alls poängen i att placera det så.
Men det finns mycket framåtanda och utvecklingsintresse här. Sjukhuset har ca 120 platser, fördelat på mans- och kvinnoavdelningar, BB och förlossningsavdelningar samt akutsjukvård. Man har också olika mottagningar bl a för HIV- patienter.
Det finns gott om HIV-positiva personer här i Tanzania, men man verkar ha rätt bra koll på läget genom de mottagningar som finns. All behandling är också gratis för den enskilde patienten. Att HIV-testa sig är inget konstigt alls, det gör man hela tiden.
Vår lilla turné avslutades dagen därpå med ett besök på en kakaoplantage. Kakaoträd är vanligt förekommande här. Kakaoträd växer bättre ihop med bananträd har vi fått lära oss. Därför ser man ofta blandskogar med banan och kakao. Det är så vackert.
All kakao säljs på export och choklad förekommer inte särskilt mycket här. Här i Matema finns det inte att köpa alls och vi fick leta både länge och väl i Kyela för att köpa några chokladkakor. Dom var jättedyra, faktiskt dyrare än hemma. Men vi unnar oss ändå en chokladkaka ibland - då blir det lite festligt. Tyvärr har vi ingen kyl att förvara dom i så vi har dom i kylen på centret där vi äter.
Kommentarer
Skicka en kommentar